När jag skulle sätta mig på toaletten förut så tittade jag inte ordentligt utan bara kastade mig ner. Döm av min förvåning när locket var nerfällt! Det var lite samma känsla när man tror att trappan är slut, och så är det ett steg kvar och man plötsligt tar ett kliv ut i tomma intet...
  Jag har en hel massa roligheter och dumheter sparat i telefonen som jag tänkte dela med mig av.
   En dag hade jag glömt headsetet till gymmet, och det går absolut inte att crosstraina utan det, så jag frågade alla jag kände om dom hade ett headset att låna ut. Till slut hamnade jag hos Fredrik.
Jag; "Har du ett headset?"
Fredrik; "Va?!"
Jag; "Headset? Har du ett headset?"
Fredrik; "Jaha! Headset! Jag tyckte du sa kassler!"
   Jag var med Stina hemma hos pappa Björk en kväll i höstas, och vi tre samt lillebror Nisse spelade TP.
"Vad kan man inte göra om man har dysfagi?"
Stina; "Man kan inte vara vaken!"
Nisse (med världens mest drypande tonfall); "EH?! Det kallas att vara död...!"
   Pappa pratade med en kompis i telefon, men kompisen blev avbruten och sa att han skulle ringa upp strax. När telefonen sedan ringer så halar pappa bara upp den ur fickan, antar att det är kompisen och svarar; "Tjena snygging!". Det vara bara det att det var någon helt annan, någon som pappa absolut inte borde kalla för snygging...
    Jag var ute på promenad med några av damerna på jobbet i somras, och en av dom körde en annan i rullstol. Hon tappade kontrollen över den i några sekunder och stolen rullade ner en bit i gräskanten, och då flinade hon, lutade sig fram över axeln på hon som satt i rullstolen och sa; "Var det smultronen som lockade?".
  När Belinda och jag var i Thailand så skulle vi bestämt äta med pinnar första kvällen. Jag klarade mig ganska bra, men Belinda var bedrövlig. Servitören sa till henne; "You can eat with spoon!". "Nej jag försöker!" sa Belinda lite stött, och servitören kläcker ur sig; "You try five, eat one!". När hon sedan klarade det så klappade han snällt i händerna.
   En thailändare, som var brun för att vara thailändare, kom fram till Belinda (efter några dagar i thai), la armen mot hennes och sa; "Same color!". Förstår ni då hur mycket hon har fusksolat?!
   När vi satt på Harrys i Karon så fick vi en egen fläkt till bordet. Belinda tog kort på den och la ut den på Instagram och var ytterst nöjd över detta. När dom sedan flyttade fläkten till ett annat bord så utbrast hon, av någon anledning väldigt lättad; "Vilken TUR att vi hann ta kort på den...!".
  När vi var på snorkeltur runt Phi Phi så satt vi helt lugnt på båten när en kille går förbi och river ner en vattenflaska. "Ooh, sorry!" sa han till Belinda som satt precis bredvid. "Well, it's not mine, so..." sa Belinda lite bitchigt. "Oh so it's fine then!" sa killen och garvade.
   Belinda skaffade sig en ful ovana i Thai. "Åh nej, jag råkade tappa din flaska!" utbrast hon när hon tappade en av de två oöppnade vattenflaskorna i sanden och; "Åh nej, din kudde är skitig!" sa hon och la sig på andra sidan av dubbelsängen...
    Belinda och jag ligger med huvudena i fotänden av sängen för att få bättre ljus att läsa. Belinda tittar på väggen ovanför sänggaveln och utbrister; "Fan vad tjockigt nice det hade vart om det hade funnits en tv där!". Jag såg menande på henne med höjda ögonbryn och hon kommer på sig själv ganska snabbt och vänder sig om för att titta på tvn som står precis framför sängen, om man ligger med huvudet i rätt ände...
   Vi kom på tre nya ord när vi var i Thai. Sovsnorkla, liggäta och luråka.
  Fröken dricka-tre-gigantiska-glas-vin-och-sova-en-timme lyckades få oss VIP-platserna (även kallade åksjukeplatserna. De två enda faktiska sätena, och det enda stället på hela båten man kunde se ut från) på snorkelturen genom att kvalificera sig som båtens opiggaste person. Bra Belli.
   Och Belinda avslutade starkt på flygplatsen med följande kommentar; "Asså var det där en kille eller? Det måste det ha vart! Långt hår och skitmycket smink och stora tuttar!".
   Nu orkar jag inte skriva mer så det får räcka för den här gången! Hoppas du skrattar när du läser det här, femtioåriga jag!
Snart ska jag gå till jobbet efter en helt underbar ledighet. Varför har man alltid sån ångest när man ska tillbaka? Jag har ångest när jag ska tillbaka till jobbet efter att jag har bara varit vanligt ledig och gjort ingenting, men under de här dagarna har jag spenderat en fredagskväll med fina vänner på läktaren i sporthallen, vunnit Rimbocupen med världens bästa lag och med familj och vänner på läktaren, varit hemma hemma en kväll, träffat Ida två gånger och Ullis en gång samt blivit bjuden på middag av och kramats med en mycket snygg och ytterst väldoftande man. Jag har dessutom blivit bjuden till Falun och Mikaela nästa helg och unnat mig en påse lösgodis...
   En helt enkelt fantastisk ledighet, med andra ord.
   Och just nu har jag ångest, men på jobbet om tjugofem minuter så kommer jag att vara glad och nöjd och tycka det är jättemysigt att vara tillbaka. Och nu måste jag verkligen rusa om jag ska hinna börja jobba om nu tjugo minuter!